För att börja med så vill jag att alla ska fatta att jag inte pekar ut någon, jag menar t.o.m mig själv.
Men det finns så många saker som är så typsikt oss tjejer som jag blir så jävla less på.

• Det ända vi tänker på är hur vi ser ut
Vad vi än gör så ska vi vara sminkade och fint hår och allt det där. Visst det fattar jag verkligen, men det är som om man inte skulle kunna visa sig utan smink lixom. Varför? Jo, för vi är så jävla fega för vad andra ska tycka.
Och det jag hatar MEST av allt med oss. Att vi alltid tycker att vi är tjocka!
Det kan fan ingen neka, för jag har högt bara hört en tjej i min närhet som inte vill bli smalare.
Varför kan vi inte bara acceptera att alla ser olika ut. Som jag t.ex. Jag har alltid haft bredare axlar och höfter, och lite mulligare och kortare men det är sånt man vänjer sig vid om man bara kan bestämma sig för det.
Jag har varit så himla depp för hur min kropp ser ut, men nu äntligen har jag börjat tänka lixom "Vad gör det?", för det är egentligen bara en själv som tänker på det. Tror vi verkligen att alla kollar exakt hur era kroppar ser ut? Mest arg blir jag på folk som är pinnsmala som säger att dom är tjocka. NI VET INTE VAD TJOCKA ÄR!! 
Vi vet heller inte vad "normalkropp" är, en normal och fin kropp är egentligen när man är lite bred och lite breda höfter. Vi verkar tro att "normal" är pinnsmal, rak, ingen rumpa och bara smal som en modell. Jag blir så jävla ledsen när jag ser en skitsmal tjej som dessutom kanske tränar flera gånger i veckan säger att hon är tjock och slutar äta nånting. Man ska inte behöva sluta äta mat, eller sluta äta sånt som man tycker är gott och sen träna ännu mer, tror vi att det går bättre då eller. Ifall ni inte visste det så kan man faktiskt bli tjockare av att inte äta alls, så ja. Tänk er för tjejer! Varför kan vi inte bara acceptera oss själva som vi är? Det tar sån jävla energi av att bara tänka på hur våra kroppar se ut. Använd den energin till nåt kul istället för att slösa det på sånt här skittänk. Jag ber er som läser det här, tänk inte sånna tankar! Det är totalt onödigt, och börja verkligen inte banta!! Det är bara äckligt och sjukt!!

• Vi är så jäävla känsliga
Vi kan verkligen inte ta skit eller kritik från någon. Så fort det är t.ex nånting som vi inte kan så går världen under. Kom igen tjejer! Alla är bra på nånting, men ingen är bra på allt.
Världen går inte under pga. t.ex ett so prov (i mitt fall, haha) plugga bättre till nästa helt enkelt.
Eller när man bråkar med en tjejkompis, jag lovar att 90% så är det med text, sms, msn, fb chatten eller annat sätt. Det är så typiskt oss, att inte våga säga saker face to face eller åtminstånde ringa. Så fega är vi, vi vågar inte säga nånting. Sen när bårket på sms är över så låtsas vi som ingenting när vi träffas nästa gång, haha! Det är nästan lite kul när man tänker på det faktiskt. Kom igen tjejer, bli lite mer starkare och tuffa till er lite ;) Det försöker jag med!

• Vi tycker alltid synd om oss själva
Så fort det hänt nånting, nånting med killen man gillar, nåt med en kompis eller nånting då är vi där på facebook fort som attan och skriver nånting i stil med "allt jag gör blir fel" eller typ "varför ska det alltid bli så här, jag tar självmord snart" jag blir lika less varje gång även fast det är nån jag gillar och bryr mig om. Och så när alla kommenterar "vad har hänt gumman?" så säger dom ingenting ändå, vad är meningen med att dela med sig med nånting som man inte vill att nån ska veta isåfall? Visst om det kanske är om nån speciell person kan jag väl fatta men ändå.
Men närmare tanke så är det egentligen för att få uppmärksamhet och för att vi vill att alla ska skriva "vad har hänt? finns här för dig" egentilgen. Varför vill vi ha sån uppmärksamhet som visar att vi mår dåligt? Jag fattar faktiskt inte.

Det är lite grejer som jag tycker är synd med oss tjejer "/